Att vara ett vuxet litet barn
Det måste vara stencoolt att vara en liten människa. Det fräcka ligger i att att stundtals vara en snusförnuftig liten varelse till att på mindre än en nanosekund totalt bryta ihop över att legobiten inte passar som den ska. Idag har vår store son visat stora prov på dessa egenskaper och det är verkligen värt ett nedslag.
Efter dagis idag myste vi vidare med Helena och Wilhelm. Det blidde en del varm oboy, kakor och lekplatsskoj, så underbart att ha så härliga vänner omkring sig! Det är en fröjd att se Gustav och Wilhelm rocka loss, allt som oftast kan de verkligen få mig att dra på smilbanden! Ja, i vilket fall så började det med att jag hämtade Gustav på dagis och omsorgsfull som jag är hade jag med mig hans sulky och tillhörande Nalle Puh. Detta resulterade i att Gustav tog en långpromenad med mig (i syfte om tid, att den var lång alltså!) och när vi kommit en biot på väg säger han bara "Mamma, vi MÅSTE byta vagn". Med detta syftade han att han skulle köra Monstertrucken med Ville och jag hans lilla sulky. Såklart blev det så, bytet blev till min fördel eftersom en liten sulky för 49 riksdaler inte är särskilt massiv på något vis. Värre blev den för han som gav bytesförslaget. Emmaljunga kan sina produkter och med sex kilo Ville blev vagnen tung. Och jättetung för en tvååring. Men han kämpade tappert till ett pensionärspars enorma förtjusning. De var alldelels lyriska över att jag hade en SÅ duktig son. Ja, antingen tycker man att han är duktig eller så tycker man att han helt enkelt överskattar sin egen förmåga. Det får man välja själv liksom.
Väl hemma igen är Gustav snusfönuftig som få och gör följande tre saker:
1. Ber mig hämta hans bilar, förklarar att han vaktar Ville och sitter sedan snällt och väntar på mig. Att tilläggas bör att när jag kom tillbaka hade han även hämtat en blöja till Ville eftersom han låg naken. Rejäl pajk det där.
2. Hämtar sina bondgårdsdjur ut till soffan. När han kommer med alla djuren har vi en konversation:
"- Oj Gustav, vad du är duktig som hämtat alla dina djur. Hur många har du egentligen?" varpå han lägger ner tre djur och räknar " - En, två, åtta. Mamma jag har åtta djur." Stolt som en tupp säger han detta och jag kan inte annat än förbarmas över hans siffersinne. Jag har inget sådant och tydligen lider han brist på delar av det. Eller så är det för tidigt att göra den bedömningen redan.
3. Kastar först en bil i golvet, sedan en bok. Efter det kommer han till mig och rycker i Ville. Då frågar jag om han vill hålla honom eller vad han har för avsikt. "- Mamma, jag ska bara kasta honom". Oj, så självklart det var tänker jag och skrattar ömt åt ordvalet "bara" i detta sammanhang. Han fick inte kasta honom.
Det är något svårare att fånga upp Villes små egenheter för att kunna förmedla dem vidare. Han är mest en glad liten skrutt som älskar att hänga loss med sin mamma. Han tycker även att fiskmobilen är fancy och han älskar att ligga och prata med dem på skötbordet. Helst naken så att han kan kissa i det fria. Är det något manligt med det där? Hans bästa period är under morgonen och förmiddagen, då vill han verkligen vara med och göra saker tillsammans med mig. Under kvällen så vet han inte riktigt vad han vill alla gånger. Eller jo, det vet han nog egentligen, men vi vill helt enkelt inte inse det och tillgodose hans lilla behov. Helst av allt skulle han nog kunna ligga på skötbordet i två timmar och lattja. Men så ömsint moder och fader han han inte. Vi kanske kan sträcka oss till en halvtimmas tvättstugehäng, men mer blir det inte till hans förtret. I så fall kanske vi borde frångå ytterligare en prinsip och köpa en snyggtv dit in också. Men ni som varit i vår tvättstuga vet att den är på typ 2 kvm och det skulle sannolikt se knepigt ut med en TV där inne. Men det skulle gå. Kanske kan P-J lotsa oss i detta dilemma, jag vet att han har ett gäng TV upphängda lite varstans.
Kvällens kommentar lades av Fidde för en kvart sedan när jag frågade om han ville ha mer choklad. Då sa han:
"- Nej tack, jag är tjock och mätt." Det får avsluta kvällen och dagens skörd av bokstäver. Jag skulle dock vilja tillägga att han är världens bästa och tålmodigaste far till Ville och Gustav också. Så det så.
Kärlek, lycka och vänskap!
/Johanna
Efter dagis idag myste vi vidare med Helena och Wilhelm. Det blidde en del varm oboy, kakor och lekplatsskoj, så underbart att ha så härliga vänner omkring sig! Det är en fröjd att se Gustav och Wilhelm rocka loss, allt som oftast kan de verkligen få mig att dra på smilbanden! Ja, i vilket fall så började det med att jag hämtade Gustav på dagis och omsorgsfull som jag är hade jag med mig hans sulky och tillhörande Nalle Puh. Detta resulterade i att Gustav tog en långpromenad med mig (i syfte om tid, att den var lång alltså!) och när vi kommit en biot på väg säger han bara "Mamma, vi MÅSTE byta vagn". Med detta syftade han att han skulle köra Monstertrucken med Ville och jag hans lilla sulky. Såklart blev det så, bytet blev till min fördel eftersom en liten sulky för 49 riksdaler inte är särskilt massiv på något vis. Värre blev den för han som gav bytesförslaget. Emmaljunga kan sina produkter och med sex kilo Ville blev vagnen tung. Och jättetung för en tvååring. Men han kämpade tappert till ett pensionärspars enorma förtjusning. De var alldelels lyriska över att jag hade en SÅ duktig son. Ja, antingen tycker man att han är duktig eller så tycker man att han helt enkelt överskattar sin egen förmåga. Det får man välja själv liksom.
Väl hemma igen är Gustav snusfönuftig som få och gör följande tre saker:
1. Ber mig hämta hans bilar, förklarar att han vaktar Ville och sitter sedan snällt och väntar på mig. Att tilläggas bör att när jag kom tillbaka hade han även hämtat en blöja till Ville eftersom han låg naken. Rejäl pajk det där.
2. Hämtar sina bondgårdsdjur ut till soffan. När han kommer med alla djuren har vi en konversation:
"- Oj Gustav, vad du är duktig som hämtat alla dina djur. Hur många har du egentligen?" varpå han lägger ner tre djur och räknar " - En, två, åtta. Mamma jag har åtta djur." Stolt som en tupp säger han detta och jag kan inte annat än förbarmas över hans siffersinne. Jag har inget sådant och tydligen lider han brist på delar av det. Eller så är det för tidigt att göra den bedömningen redan.
3. Kastar först en bil i golvet, sedan en bok. Efter det kommer han till mig och rycker i Ville. Då frågar jag om han vill hålla honom eller vad han har för avsikt. "- Mamma, jag ska bara kasta honom". Oj, så självklart det var tänker jag och skrattar ömt åt ordvalet "bara" i detta sammanhang. Han fick inte kasta honom.
Det är något svårare att fånga upp Villes små egenheter för att kunna förmedla dem vidare. Han är mest en glad liten skrutt som älskar att hänga loss med sin mamma. Han tycker även att fiskmobilen är fancy och han älskar att ligga och prata med dem på skötbordet. Helst naken så att han kan kissa i det fria. Är det något manligt med det där? Hans bästa period är under morgonen och förmiddagen, då vill han verkligen vara med och göra saker tillsammans med mig. Under kvällen så vet han inte riktigt vad han vill alla gånger. Eller jo, det vet han nog egentligen, men vi vill helt enkelt inte inse det och tillgodose hans lilla behov. Helst av allt skulle han nog kunna ligga på skötbordet i två timmar och lattja. Men så ömsint moder och fader han han inte. Vi kanske kan sträcka oss till en halvtimmas tvättstugehäng, men mer blir det inte till hans förtret. I så fall kanske vi borde frångå ytterligare en prinsip och köpa en snyggtv dit in också. Men ni som varit i vår tvättstuga vet att den är på typ 2 kvm och det skulle sannolikt se knepigt ut med en TV där inne. Men det skulle gå. Kanske kan P-J lotsa oss i detta dilemma, jag vet att han har ett gäng TV upphängda lite varstans.
Kvällens kommentar lades av Fidde för en kvart sedan när jag frågade om han ville ha mer choklad. Då sa han:
"- Nej tack, jag är tjock och mätt." Det får avsluta kvällen och dagens skörd av bokstäver. Jag skulle dock vilja tillägga att han är världens bästa och tålmodigaste far till Ville och Gustav också. Så det så.
Kärlek, lycka och vänskap!
/Johanna
Kommentarer
Postat av: P-J
Of Course ;)!
Trackback
