familjenloof

* jättemånga armar. På så vis skulle jag kunna fixa, dona, grejja och faktiskt känna att jag hann med att göra något som faktisk även blir klart.
* en ny vinterjacka
* ibland en städerska
* ibland en barnflicka som fixar mellis, packar väskor och bär hem matkassar så att jan kan få mer Hollywood touch på livet. Med andra ord, ta hand om barnen när jag vill det och vara snygg.
* en matta som inte dammar
* world peace - blir jag fröken SVerige nu?

Anna Anka, visst må du ha ett glammaigt liv, men det jag gjort idag slår allt! Idag har jag tagit en promenad, alldeles allena, i strålande sol från en klarblå himmel vid havet. Här snackar vi balsam för själen BIG TAJM. Jag fick under en hel timma bara vara  jag och härja loss å det spexigaste i kropp och själ. Barnomsorgen ombesörjdes av "Pensionärsakuten" från Småland. Gustav och Ville har de mest fantastiska barnvakten man kan tänka sig: de går över eld och vatten för sina barnbarn vilket på barnspråk betyder att de gör vad som helst för dem. Jag tror inte att den ömma mormodern har någon slags spärr eller för den delen trytande tålamod. Jag tror också att morfadern tränat upp sinnet för barnlek avsevärt från det att jag var liten och under en hel dag dissar Gustav mig totalt. Vilket då innebär att jag får traska runt lite för mig själv. Do I need to say more? Anna Anka, du har säkert ett glammigt liv som tusan, men att få ha dessa vardagsögonblick av lycka är nog något att uppskatta eftersom det inte sker särskilt ofta. Och det tål ju att reflekteras över. Om du har allt hela tiden inbillar jag mig att det liksom blir så mycket enklare att bli asarg på sin trädgårdsmästare som inte har vattnat okej. Men samtidigt förstår jag henne...det var ju ändå Bermudagrass, det finaste man kan ha. (läs detta med ironisk stämma!) Men alla har vi våra tankenötter, varken bättre eller sämre.

I veckan läste jag en artikel i GP om minful parenting. Det kan egentligen gälla vad som helst och själva konceptet byggde i all enkelhet på att man ska leva och vara i nuet och inte hela tiden tänka på vad man "ska, borde, vill, kan". Och igår när jag lekte med Gustav så tänkte jag just på att tänka lite mer på mindful parenting när jag lekte med honom. Och vips så hade även jag riktigt roligt och tiden bara flög iväg! Men det är sannerligen en konst att hela tiden vara i nuet, men mitt uppdrag för varjde dag till mig själv ska nog ändå vara att just vara i nuet, åtminstone en gång per dag. Och jag tror heller inte att jag behöver ett glammigt namn på det. Men jag har alltid haft en tes om att livet, iallafall sedan jag blev förälder, blir enklare om man alltid hinner ligga steget före. Så just nu jobbar jag på att ändra delar av min världsuppfattning. Det ska nog gå bra.

Tack snälla för pepp, kramar och tankar, det värmer så in i kalla Norden! Sara, jag har gett styrkekramar till Gustav, men han ska nog bli frisk snart. Eftersom jag fortfarande har en halv hjärna har jag dag två doserat hans antibiotika fel. Som det kan bli. Förhoppningsvis kommer inte hans lungor att sprängas av detta dilemma. Om någon vill får ni ringa till socialen och påminna om att det bor en grymt förvirrad brutta i väster är det fritt fram. Mest för att det är synd att Gustav fick ta den osmakliga medicinen och inget annat. För alla gör vi fel.

/Johanna