familjenloof

Oftast när jag tänker på hur livet har blivit är jag så tacksam över att det blivit just som det är. I det stora hela är jag så fantastiskt nöjd över att det är just som det är. Även om det känns intensivt att bara vara ibland så finns det ständiga nedslag att göra i vardagen som erbjuder skratt alltsom oftast. Såklart är det dags för ett urval av moment som känns helt bra:

* att få vakna med tre killar i sängen. Ingen nämnd, ingen glömd.
* att få vakna till "Fåret Shaun" och "Hannas hjälplinje" (hon är bra hon!). För er som aldrig sett dessa emineta program, slå bara på TV:n långt innan dagen ens bestämt sig för att vakna.
* att mata fåglarna i ett soligt ögonblick, som igår. Efter matningen kastade vi stenar istället, men vi träffade inte en enda fågel.
* att lyssna på Gustav när han konverserar med andra. Alla meningar avslutas just nu med påhängsfrasen "eller hur", vilket klokt nog faktiskt passar in lite överallt har jag märkt. Prova själv.
* att bli tillrättavisad av en tvååring som minsann vet att det är jättefarligt att inte gå på trottoaren och att det då kan komma STORA bilar som kör fort. Exakt mina ord fast i annan tolkning. Så låter jag alltså, så töntigt! Och hur stora är egentligen bilarna? I hans tappning låter det som att det skulle komma sju dinosaurier springandes och ertappa oss utan förvaning.
* att upptäcka att det finns färdiglagad köttfärssås i frysen när den förväntades vara uppäten.
* att få hjälp att städa toaletten, tack mamma! (Malin, Ulrika och Katja, nu vet ni vilka ni kan ringa för att få hjälp!) Men kravet är dock att ni måste ha två barn, bo alldeles ensamma och gnälla riktigt mycket så att de tycker riktigt synd om er!
* att få känna stillhet.
* att kunna känna stillhet och tystnad.

Klara, med de kloka orden och tipsen om när kläder kan hänga framme känns det så mycket bättre. Fidde köpte det mesta av det och det få helt enkelt bli våra nya husregler. Men när jag spanade in rummet idag så såg det ruskigt oförändrat ut. Så kan det också bli. Men det är en dag imorgon också så det kommer såklart ske en förändring då, åt det ena eller andra hållet.

Idag har vi haft finfrämmat av farmodern och farfadern. De kom med en barnvagnsleverans till dagis, verkligen snällt som tusan av Carinas jobb att skänka till oss! När man väljer att placera sitt barn okommunalt får man fixa vissa saker på egen hand. I det ingår barnvagnar. Kvällen bjöd på pizza och Gustav var själaglad över sällskap. Farfar är storfavorit och det kanske inte är så konstigt... När Gustav har kompisar här som leker blir det rörigt på rummet. När farfar är här och leker blir det ännu rörigare, tydligen. Lägg då till att svärfaderns sinne för ordning är placerat i sin frus kropp så städningen skötte Fidde till slut. Gustav fick även leka med tuschpennor på alldeles egen hand vilket slutade i att han målat hela sig. Besökarna fick således ta sitt ansvar och bada pajken innan de for till mörkaste Småland igen. 

Oh, såklart har jag redan börjar planera inför bröllopet som ska gå av stapeln nästa år. För någon vecka sedan byttes det ringar av lillebror Lööf med blivande fru vilket blott kan sluta med ett fantasktiskt bröllop. Må det vara så att det blir ännu en fru Lööf i familjen?

Lots of sunshine för små tillfällen i livet!

/Johanna