Nynamnad, nybakat och nybadad
Efter den kyrliga sessionen bjöds det på nybakade frallor, grova ringar och ostkakor av den mycket snälla och omtänksamma äldre generationen. TACK snälla ni som hjälpte oss med allt, det är SÅ värdefullt! Kärlek och stora kramar till er från lille Ville och oss :)
Idag är vi alla nybadade. Efter dopet i söndags var det meningen att storebror skulle, på eget bevåg, följa med mormor och morfar hem. Färden slutade vid Burger King i Sisjön (tio minuter hemifrån) då Gustav promt skulle åka hem och minsann äta välling i sin mammas knä. Den ömma mormodern försökte fint att tala honom till rätta, men han ville helt enkelt hem. Så fick det bli och jag fick världens största apkram, ni vet en sådär klänghängig när han kom hem och så åt vi välling och myste i godan ro. Den oerhört snälla mormodern stannade då kvar för att undsitta sin dotter och familjens eventuella kvällskaos då fadern åter var på resande tår. Detta betydde således att vi idag skjutsade mamma till Borås där andra halvan av pensionärsakuten väntade och även han följde med att bada. Vi hade en helt mysig eftermiddag tillsammans. TACK snällaste mamma för hjälpen denna gången, det är så fantastiskt gulligt av dig att hjälpa till!
Nu laddar vi återigen för nattpasset. TIPS emottages TACKSAMT hur vi ska hantera lille Ville och hans uppvaknanden på natten!? Någon som har några kloka råd mot ett barn som vaknar varje timma och skriker otröstligt? Det kan vara värt en tusing eller två om ni ringer eller lämnar kommentarer till Lööfs hjälplinje. Skit i Haiti, hjälp oss istället liksom. Lite som Se & Hörs tipstelefon kan man säga.
/Johanna
Vilken fröjd!
Nu sitter vi och sötmyser i soffan. Finbesöket har anlänt för att hjälpa till lite inför kommande dop och imrogon blir det förhoppningsvis lite bikiniväder. Inte för att det är särsklit kul med bikini just nu, jag menar, jag är INTE så solbränd som du är Karin förmodligen! Toredammen erbjuder inte lika mycket sol som Singapore skulle jag tro. Eller det vet jag. Så lite avis är jag allt. Rättså mycket faktiskt när jag känner efter.
Villes tre i topp är idag:
1. Flyga på skoj.
2. Kissa var som helst.
3. Vara vaken när som helst.
Gustavs tre i topp är idag:
1. Att promenera ute hur långt som helst.
2. Att fråga vem som helst hur ofta som helst: "Hur mår du?"
3. Handla mat med liten kundvagn.
Johannas tre i topp är idag:
1. Hänga med Gustav och Ville.
2. Orakade ben.
3. Nybäddad säng.
Fredriks tre i topp är idag:
1. Byta packning till toan.
2. Byta däck till vagnen. Han har än så länge BARA bänt sönder EN slag med skruvmejseln. Min pappa räddade de andra och gjorde enkla byten med händerna. Fidde har sannerligen inte bara tummen mitt i handen, ibland tror jag till och med att han saknar händer! Eller så är det någon synaps mellan hjärna och händer som ständigt krockar. Och ja, kära svärfar: vi har inget ben under sängen. Ännu. Och kanske aldrig.
3. Handboll.
/Johanna
Konstiga dörrar och stängda lampor
Efter att vi idag hämtat Gustav bar det av för att dona det som inte hanns igår och idag mötte vi inga hinder utan bara fina möjligheter. Vi tog bussen till Frölunda Torg och under bussfärden gjordens en rad extremt kloka kontateranden av Gustav Lööf: bussens har konstiga dörrar utan handtag. Det finns lampor på bussen som är stängda när dörrarna är stängda och det är många barn på bussen (barn=folk).
OCH ett extremt viktigt nedslag och återkoppling på potträningen. Dessa anhalter har gjorts idag.
1. Dagis. Fixat hela dagen.
2. Busshållsplatsen innan vi klev på. Då sa han "-Mamma, det är lite kallt." men kämpade tappert och kissade i det fria.
3. Akut på biblioteket, men vi fixade det galant. Och äckelmagad som jag är av offentliga toaletter blev Ville raskt nedlagd på böckerna som hamnat i hans del av vagnen. Han var inte helt nöjd av att bli en ofrivillig bokmal, men är det träning så är det! Då måste vi alla förena oss.
4. På AUDI i Sisjön. Lägg då till att det var upptaget och att han faktiskt fixade att vänta. Min ovana av att ha en sittande, kissande pojk ledde dock till att jag klämde snoppen så att Gustav blev lite arg och han fick då lite kiss i knäet. Men nu är det över och han är nyduschad.
5. I bilen på väg hem. Vi var inte långt hemifrån men alldeles för långt hem när inte bilbarnstolen ska bli blöt. Vi fick således stanna snabbt som attan på en mack för att återigen kissa i det fria. I en snödriva.
Vi är så enormt stolta över vår eminenta son som verkat hajja galoppen nu! Fina, fina Gustav! Nu känns han helt plötsligt ännu större fast han har en betydligt mycket mindre rumpa.
/Johanna
Att vara konsekvent...
Så, det där med att vara konsekvent för att slutligen tömma en potta full med äckel får väl till syvende och sist vara värt sitt pris antar jag. Gustav lär väl, precis som sin far, bli en finskitare som bara kan bajsa hemma på sin egen toalett framledes. Så då vet ni var ni har oss om vi går i idé för att tag. Då är det bara far och son som sitter hemma på toa.
Dags att förbereda nattpasset, mental träning inför Villes dygnsrytm. Kanske finns det bäbisjetlag från magen, men borde det inte släppa nu?
/Johanna
Aviga och räta sidor
/Johanna
Anna Anka vs. Johanna Lööf
Det är på sin plats med en jämförelse bland mästare.
1. Anna är vältränad. Det är inte jag. Idag var jag och spinnade en halvtimma, trodde att jag kommit över mitt spinninghat och blivit en mogen tvåbarnsmamma, men icke. Efter blotta fem ynka minuter gav jag upp. Den JÄTTESTORA klockan stirrade hånfullt mot mig och jag bestämde mig då för att INTE spinna igen. Ett poäng till fru Anka.
2. Anna äter brosk. Kommentar överflödig men en solklar poäng till mig.
3. Anna har två barn. Kanske ska de bli modeller. Jag har två barn. Kanske ska de bli modeller. Ett poäng till oss var.
4. Jag har idag städat toaletterna. Det har inte Anna. Jag vet inte vem som ska få poängen. Den med eller utan städhjälp? Och i så fall, räknas Gustav och Villes hjälp?
5. Jag har ätiti pannkakor till kvällsmat. Poäng till mig, det var faktiskt grahamnsmjöl i avslöjade han som stekt dem, så mrs Anka behöver inte gråta över detta.
6. Anna missar på spåret. Det gör inte jag vilket ger mig den slutgiltiga poängen i maktkampen.
Detta betyder således att jag vann.
/Johanna
Det är jag och tre finfina pojkar
Ja, båda grabbarna Lööf fick följa med hem igår och Västtrafik slapp blanda välling! Detta tycker jag att de ska vara tacksamma för, och som ett brev på posten var det idag ett nedslag i GP där handikappade rasade över Västtrafiks tillgänglighet. Tillsammans är vi starka.
Idag har det bjudits på spontanfika med de härliga vännerna Helena och Jessica med tillhörande barn. Det är verkligen fantastiskt roligt att se Gustav, Hugo och Wilhelm rocka runt som tokar. Vänta bara till alla småsyskonen börjar lattja också, antar att Ville får leka mer med stereotypa tjejsaker då eftersom hans små nyvunna vänner är at kvinnligt slag. Men det är blott jag tacksam för och jag kommer med än gärna odla håret även på Ville så att Rebecka och Elin kan fläta det. Jag har försökt att sätta tofs på Gustav, men efttersom han ser att hans machopappa börjar gråta så fort jag pillar i hans hår av ömhet, hårömhet alltså, så vägrar även den lille Lööf nårra stora hårkreationer. Så synd. Verkligen. Men han har iallafall ett favoritarmband som jag inte får låna. Jag verkligen bönar och ber för att få ha det på mig, men han lånar inte ut det helt enkelt. Inte ens "snälla" hjälper. Gustav har ett nästan lika välutvecklat munländer som mamma, bara med ett något reducerat ordförråd. Detta betyder då att jag inte ens kan övertala honom om armbandet.
Ville arbetar som mest på sin stjärnglans och är glad och social som få. Han älskar bus och skiner upp i världens största leende när någon pratar med honom. Jag tror att det är en fullkomligt medveten strategi från hans sida eftersom han sover som en skrutt och vaknar varje timma hela natten. Han vet att han MÅSTE plussa på kontot hos sin moder och fader under dagen så att vi inte sätter ut en annons på Blocket varje natt. Han skulle onekligen vara riktigt billig sådär vid fyrasnåret när en av oss landar i rum nummer fyra med en vaken Gustav och den andra tar hand om en gallskrikande Ville. I helgen började Fidde prata om hur coolt det vore att komma över lite uppåttjack, bara för att känna känslan. Borde jag ana oråd eller är det blott föräldrahormoner som satt hela systemet och huvudet ur funktion?
Den tredje fina pojken Lööf, den jag är gift med, kämpar på som attan med sina söner och är helt underbar. Häromnatten sparkade han foten rakt in i madrassen för att han tappade nappen på golvet. Då var klockan 01.23. En annan natt tog det total skruv och Fidde lyfte Ville rakt i höjden och sa "-SOV NU, för hlv Ville! Vad fn är det med dig?!" Han är verkligen såååå fin min man. Lägg då till att han fortfarande besöker sin spexiga danska älskarinna som heter Sti(e)na Line och bor i Fredrikshavn. Men det är ändå liksom så vacker tatt det är vi, jag och tre finfina pojkar Lööf till slut, alla med sina sköna sidor och egenheter. Och russinen i kakan i det hela är att de står ut med mig och mina olater.
/Johanna
Västtrafik och arga bilister får en stövel...
Den andra stöveln idag får faktikst västtrafik som inte heller låter Monstertrucken åka med sina spårvagnnar av modell äldre eller en del av sina bussar. Då får lilla familjen vänta helt enkelt till nästa, alternativt lämna barn och barnvagn på hållplatsen. Jag har ännu inte testat det sistnämnda, men det kanske vore det enda rätta så får vi se vad Västtrafik säger när de har en tvååring och en hungrig nollåring att ta hand om.
Ur ett tvåårrings perspektiv kan man bo på flygplan och det är intressant. Gustav menar att den där randen av luft som blir efter ett flygplan är just flygplanens vägar. Så rätt. Och Karin, om du läser detta, så bor nu hela er familj inte alls i Singapore, utan på typ en massa olika flygplan. Han envisas å de mest bestämda att vännen Isabel inte alls klivit av planet för att vara i sköna Singapore i någon månad, utan han menar att hans mamma helt enkelt är "så tokig". Och så slår han händerna på knäna.
Villes status rad på facebook idag är "Ville Lööf tycker att det är helt meningslöst att sova bort tiden när man kan vända sig och leka." Det är grymt att se att han lär sig mer och mer för varje dag och när vi uppmärksammar hans nya färdigheter blir storebror extra glad och ser sina möjligheter närmre en större bror att leka med. Just nu har Ville fått testa Gustavs gåstol. Han når inte ned med fötterna, men det behövs inte heller då Gustav tar sitt ansvar som taxichaufför på största allvar.
Efter förskolan idag ska vi känna på Västtrafiks puls och förhoppningsvis kommer jag hem med två barn även idag efter vår utflykt.
Lev väl vänner!
/Johanna
Den som väntar...
See ya soon!
